Måndagsdramatik

I måndags var barnen lediga från skolan. Albin var ute och cyklade med kompisarna här i Valhalla. Jag höll på att packa badväskan för att vi skulle gå och bada i poolen tillsammans med Lotta och Clara.

Då hör jag skriket. Albin kommer springande längs grusvägen mot vårt hus. Han håller händerna för munnen och blodet bara rinner nerför armarna, nerför tröjan och benen och fötterna.

Hjärtat nästan stannade i kroppen på mig. Var rädd att han inte skulle ha en tand kvar i munnen, hans fina nya stora framtänder. Ropade åt Oskar att komma med rena handdukar, in i köket och skölja av allt blod för att få en uppfattning om hur allvarligt det var. Kunde konstatera att blodet kom från munnen, armar och ben och resten av kroppen var hela och oskadda så vitt jag kunde se.

På med en ispåse och in i bilen. Albin var likblek och frös av chocken. Det är så SKÖNT att vi har IST Clinic så nära och så tillgängligt! En sjuksköterska tvättade lite till och bedövade läppen med xylocain. En annan kom med en ren t-shirt så att han slapp sitta i sin dammiga, grusiga, blodiga. Dr Ype undersökte och konstaterade att tänderna gått rätt långt in i underläppen. Men att själva tänderna verkar ha klarat sig och att det inte verkar vara någon fara med käkben eller något annat.

Vad som hade hänt var att ena foten glidit av pedalen "när jag cyklade så fort jag kunde" och att han då ramlat framåt och antagligen slagit munnen i styret, innan han for i backen. Märkligt att han klarade sig helt utan skrapsår...

Nu har han världens fetaste fläskläpp, men har i övrigt återhämtat sig bra.