Göteborg!!!

Nu är vi hemma igen! Ska skriva mer så snart jag kommer till Orust och får lite lugn och ro. Det har varit ett par hektiska dagar. Jag har ny frisyr, nya kläder, nya underkläder, ny mobil och (till stor del) en ny tand längst bak i munnen. Pengarna rinner iväg, men det känns bra.
I morgon ska vi hämta Håkke på Landvetter och dra på födelsedagskalas i Uddevalla - sedan blir det Rosenlundsvägen, Ellös, Orust!
Härligt, härligt.

Mentalt på väg

Vi är färdiga att åka hem. Jag trodde nog att vi skulle ägna de sista dagarna åt att göra "allt" en sista gång. Att vi skulle åka till Bongoyo, bada på Yacht-klubben, gå och strosa vid Slipway. Men vi orkar inte. Har ingen lust. Nu vill vi bara sätta oss på planet och åka hem.

Tomt i skåp och lådor

Flyttlasset har gått och i dag säljer vi av alla grejer vi inte vill ha med hem. Alla tallrikar, muggar, bestick, vinglas, köksgeråd, kastruller, vattenmaskinen med mera.

Ett stort lass gick i morse. Nästa lass gick i väg alldeles nyss. Nu har vi bara det som får rum i våra resväskor kvar.

Skåp och lådor gapar tomma. Nu blir det till att äta ute, frukost, lunch, middag! Söndag kväll, hela måndag och hela tisdag. Sedan bär det av hemåt, mot Göteborg!

Flyttgubbar....

I går morse ringde Håkan till flyttfirman för att fråga när de tänkte komma och hämta våra lådor och safaristolar. Vi hade bett dem att ge oss besked ett par dagar ui förväg, för att kunna förbereda så mycket som möjligt. Sedan hade vi inte hört något från dem och började bli lite fundersamma.

"De är på väg", sa Vincent.
"Va? Nu?", sa Håkan.
"Ja", sa Vincent.
"Det går inte", sa Håkan.

Så då bestämdes det att flyttgubabrna skulle komma i dag, torsdag, kl tre. Så i förmiddags körde jag Oskar och Albin till tennisskolan. Sedan skulle jag och Håkan ta ett ordentligt grepp på flyttlådor och resväskor. När jag kom tillbaka till Valhalla stod en stor flyttbil innanför grinden. Och väntade på mig.

Panik.

Men vi skickade i väg allt vi kunde. Och nu hoppas vi att vi får ner resten av våra pinaler i resväskorna. Jag är skeptisk. Tror att vi måste ut och köpa minst en ännu större resväska till... Eller också får jag öppna alla packade resväskor och vara stenhård i en andra sortering. Slänga eller ge bort allt som inte känns livsnödvändigt.

Då kanske vi får plats, i våra sammanlagt åtta väskor om 23 kilo vardera... Det är ju pinsamt hur mycket grejer man samlar på sig. På bara ett år.

Mår bättre i dag

Verkar som att medicinen funkar. I natt sov jag betydligt bättre. Har inte alls lika ont längre. Så det verkar som om det finns hopp för framtiden!

Fan, fan, fan - njursten?

I går var jag på IST Clinic för att avsluta vårt medlemskap i den förnämliga kliniken. Konstaterade nöjt att ingen av oss behövt gå till doktorn sedan i mars. Kändes bra.

I dag åkte jag dit så fort de öppnade. Trodde själv att jag hade njurbäckeninflammation. Hade knappt sovit på hela natten, det gjorde så ont i njurtrakten på höger sida. Det enda som funkade var att vanka fram och tillbaka. Så jag vankade fram och tillbaka. I timmar.

Dr Dörte trodde inte att jag hade njurbäckeninflammation. Hon trodde på njursten. Hmmm.

Så nu har jag fått kraftiga smärtstillande tabletter, antiinflammatoriska tabletter och antibiotika. Det är väl bara att hoppas att det går över. Men det var inte riktigt så här jag hade tänkt mig sista veckan i Tanzania.

Ränner runt som en skottspole

Tänkte att jag skulle skriva något djupsinnigt och sammanfattande om vårt år i Tanzania. Men det blir inget. Inte i dag i alla fall. Jag ilar från det ena stället till det andra, slutbetalar lite här, får tillbaka lite pengar där, skjutsar barn till och hämtar barn från tennisskolan.

Har också ordnat med nyckelöverlämning på Orust i dag. Huset har varit uthyrt till ett gäng gymnasister - nu tar min systerdotter Nadja och hennes kompisar över ett par dagar. Ringde just Annes mobil för att höra att allt såg OK ut. Bortsett från några nya bucklor i kylskåpsdörren så hade hon inga större klagomål.

Får diverse mejl och sms från Dar-kompisar som flög hem till Sverige i helgen. De skriver att det är kallt. Och blött. För deras del spelar det inte så stor roll. De flesta är lika utsvultna på bra shopping som jag,och i ett shoppingcenter spelar ju vädret ingen större roll.

Själv tycker jag inte ens att det känns helt motbjudande att dra på mig jeans, långärmat och fleecetröja. Tvärtom! Jag längtar efter svala svenska sommardagar. Och nätter! Att få sova med täcke! Bara en sån sak.