Man borde ALLTID ha kamera!

I lördags kväll var vi och åt på en svinigt fräck japansk restaurang, Osaka, tillsammans med familjen Frankenberg.

Bara att köra in genom stålgrindarna och parkera inne på gården gav kvällen en liten touch av lyx redan från start. Klockan var bara 19, men det var redan nattsvart ute.

Vi satt ute, runt ett hästskoformat bord. I mitten av hästskon var ett stekbord där kocken lagade till all mat vi beställde. "Laga till" är ett för blekt uttryck - han skapade - kreerade! -maten. Stekbordet var hans scen.

Det började i högt tempo. Killen i kockrock och hög mössa kom högtidligt fram till vårt bord och bugade sig, innan han lågt sjungande framförde sitt första nummer. Med höger hand snurrade han en stekspade runt, runt, runt högra pekfingret i en rasande fart. Samtidigt slog han med vänsterhanden takten med grillgaffeln mot stekbordskanten - när han inte körde snurra med den också.

Han höll på i säkert fem minuter. Vi satt med uppspärrade ögon och var helt fascinerade. Ungarna jublade.

Han grillade grönsaker, jätteräkor med spenat, fantastisk bläckfisk, kyckling med ostronskivling och oxfilé i tärningar med grönsaker. Varje person hade ett fat med tre olika såser som man kunde doppa de godsaker kocken konstfullt lade upp på varje tallrik allt eftersom det blev färdigt. En aioli-liknande sås för grönsaker och kyckling, en knallgrön för skaldjur och bläckfisk och en lite blekare för oxfilén. Till detta åt vi stekt vitlöksris med ägg i.

Äggen var toppnumret. Han började med att sätta ägget i spinn på stekbordet, sedan fångade han upp det på stekspaden och kastade upp det fortfarande snurrande ägget i luften. Sedan bollade han en bra stund med det råa ägget innan han elegant lät det göra en sista vända upp i luften - och på ner vägen slinka ner i kockrockens bröstficka!

Sedan var det dags för nästa ägg, samma sak i början, men som avslutning på jongleringstricket skickade han upp ägget i luften och höll sedan fram en liten skål med stekspaden på tvären, med vassa sidan upp, i väntan på att ägget skulle landa och knäcka sig själv...

Han vispade upp äggen och drog ut äggröran i en över en meter lång bana på stekbordet, hällde lite sprit längs med äggsträngen, släckte ljuset och tuttade på. Eldslågorna var imponerade! Vi satt bara och gapade.

Då tog han fram sina stekspadar och HÖGG upp äggsträngen i småbitar, som han samtidigt SKÖT iväg in i rishögen som låg och väntade i ena hörnet av stekbordet. Det bara smattrade!

- Showen var bättre än maten! konstaterade Oskar efteråt.

Vi andra tyckte nog att både mat och underhållning höll världsklass.