fredag 26 september 2008

Det ska fan vara albino i Tanzania

Jag hämtar barnen i skolan på torsdagarna och fredagarna. Jag kör in mot stan och passerar så småningom Salender Bridge, bron som skiljer halvön där vi bor från själva stan. Där, vid sista rödljuset innan jag svänger till höger in på United Nations Road, där skolan ligger, så går det oftast ett gäng fattiga stackare och tigger i bilkön. En del har lite småkrafs att sälja, andra saknar ett ben och en har deformerade händer.

En av tiggarna är albino. Han går där i hänsynslöst solgass och gör sitt bästa för att täcka huvudet och ansiktet med en smutsig skjorta han har hängande över skallen. För att skydda ögonen håller han med ena handen ut skjortan en bit, så att den blir som en solskärm.

I dag var han inte där. Då börjar jag undra.

Bara det att vara albino i ett land med så många stentuffa soltimmar om året som här är ju ett öde värre än de flesta. Om du dessutom är så fattig att du måste tigga, så tvingas du ju ut ur den skyddande skuggan, där även en person med min förhållandevis ringa pigmenthalt trivs bäst.

Utöver detta så har albiner (hur böjer man det i plural?) i Tanzania ännu ett ok att bära. Enligt folktron så för albinohud och albinohår tur med sig till den som inte själv är albino, men kommer över en bit eller en hårtuss. Det finns exempelvis fiskare som tror att de ökar fångsten om de kan fläta in albinohår i näten. Riktigt vad de viskepliga gör med huden har jag inte fått kläm på.

Men minst 19 albiner har dött för sitt hårs och sin huds skull, bara senaste året, läste jag i tidningen The Citizen häromdagen. Det är inte alltid så att de vidskepliga dödar dem direkt. De kan storma in i ett hus, där en albino bor, och hugga av händerna eller ett ben. Döden blir en indirekt följd av detta, eftersom de flesta av dessa övergrepp sker långt från sjukhus och läkarvård. Antingen förblöder de, eller också dör de av de efterföljande infektionerna.

Läste ett reportage i The Guardian om en familj här i Dar es Salaam där pappan tvingats lämna sitt jobb som lastbilschaufför för att stanna hemma och vakta sin elvaåriga albinodotter. Han vågade inte fortsätta köra på Arusha och Moshi och Mwansa av rädsla för att onda människor skulle storma in och skada - eller döda - dottern. Dottern hade slutat gå till skolan, efter att allt för många barn trakasserat henne och hotat henne.

I en krönika (i The Citizen har jag för mig att det var) läste jag att minst 178 personer sitter häktade och väntar på rättegång för sin inblandning i mord och stympning av albiner, de flesta av dem uppe i norr, på landsbygden. Krönikören krävde att regeringen ska ta till kraftfulla medel för att skydda den delen av befolkningen. För att höja albinernas status i samhället har man tagit in en albino i parlamentet. Där stod också att EU uttalat sig i frågan och fördömt situationen för albiner i Tanzania.

Undrar om killen på Salender Bridge har en aning om något av detta. Undrar om han kommer att vara där nästa vecka.

Inga kommentarer: