onsdag 6 maj 2009

Ngorongoro är hotat


Unesco hootar att stryka Ngorongoro från världsarvslistan. Anledningen är att allt större del av landytan används till odling, vilket stör det världsunika ekosystemet.
Själva kratern, ett av få ställen i världen där man kan få se vilda noshörningar, ingår i ett större område kallat Ngorongoro Conservation Area. I det omådet bor många, uppemot 100 000 massajer. De lever till största delen på boskapsuppfödning, deras huvudsakliga föda är kött, och mjölk som blandas med blod. Men massajbefolkningen växer snabbare än boskapshjordarna. Detta gör att massajerna har börjat odla marken, för att få mer mat. Odling är inget massajerna traditionellt sett har sysslat med, de är ett nomadfolk som följt sina hjordar runt savannen.
Unesco satte 1979 Ngorongoro på världsarvslistan. Sedan dess tillåts massajerna ta med sig sina djur ner i kratern på dagtid för attbeta och dricka vatten. men det är inte tillåtet att tillbringa nätterna nere i kratern, varken för tamdjur eller människor. På savannerna runt om kratern har massajerna däremot fått bo, i allt högre utsträckning har de blivit mer bofasta, byggt mer permanenta byar där åtminstone kvinnor och barn stannar under större delen av året. Detta sliter på naturen.
Nu diskuteras på regeringsnivå vad man ska göra åt saken. Ministern för turism och naturresurser, Ezekiel Maige, säger att man inte kan lasta massajerna för situationen - "det är en fråga om liv eller död för dem". Han uppmanar dock massajerna att revolutionera sin boskapsuppfödning, genom artificiell insemination hoppas han att de ska kunna avla fram djur som ger mer mjölk, mer kött - och att massajernas behov av att odla marken därmed ska minska.
Tanzania drar varje år in ungefär 30 miljoner dollar (240 miljoner kronor) på turister som vill besöka Ngorongoro. Det är en icke föraktlig inkomstkälla.

Men här krockar olika intressen: Människor eller djur? Turister eller ursprungsbefolkning? Vad väger tyngst?
Jag tror att massajerna kommer att förlora, antagligen drivas bort. Men frågan är vart de ska ta vägen?

2 kommentarer:

Unknown sa...

Och detta är ju bara en av en massa konflikter mellan olika intressen som är måste lösas.
Tänker att om du inte varit på plats hade jag inte vetat något om explosionen. Överhuvudtaget ingen rapporering om detta i Sverige. Hade det hänt i Spanien hade vi vetat, men så är det ju. Avståndet bestämmer,men inte allt. Afrika hamnar alltid sist på intresselistan.Hur ändrar man det?

Ulla Sätereie sa...

Bloggar?
Tjatar på Facebook?
Det är i alla fall min aktivistlinje just nu.