I kväll kommer familjen Alnebratt!

Jag har städat och fejat, bäddat sängar och handlat en massa gott! Äntligen kommer de!

Tyvärr så har ju inte vår familj direkt rest sig ur influensaträsket. Håkan är visserligen på benen efter att ha varit totalsänkt i nästan en vecka. Men nu har Oskar ordentlig feber, Albin hostar och snörvlar och jag har en hals som kliar och svider. Min åkomma har jag försökt bota med en liten whisky under matlagningen, men tyckte inte att jag skulle blanda in barnen i den huskuren.

Oskar är superdeppig för att han missar rugbyturneringen i morgon. Albin tyckte som vanligt att det var skönt att få vara hemma från skolan en dag. Håkan och jag oroar oss för avfärden till Mikumi - safari - på söndag. Och så är vi ju rädda att det förbaskade viruset ska fälla hela familjen Alnebratt lagom tills vi ska åka till Zanzibar nästa helg...

Det ska bli så skönt att umgås med folk som vi känner utan och innan. Har insett att det är något jag saknar här. Någon som bara kan säga "näääää, ge dig, så där är ju inte du egentligen" när man försöker spela upp en roll. Människor som vet, som kan vår historia, som känner till alla styrkor och svagheter. Riktiga vänner. Gamla vänner.

Nu räknar jag timmarna. Fyra timmar tills de landar, kanske fem och en halv innan de är här!