tisdag 14 april 2009

Lite safaribilder...


Tja, det var ju synd att jag klippte nosen på lejonhonan. Men de är rätt mäktiga ändå! Och bara ett par tre meter framför oss. Då var vi glada att vi satt i stängda bilar och inte på ett öppet flak!


Kerstin - nu även safarichaufför. Toyota Rav 4 är min nya favoritbil. Vi hyrde en såpdan för att åka till Mikumi. Trodde att den skulle vara för liten och vek för att köra runt på savannen under regnperioden, men det gick jättebra.



Märta, Alice och Albin spelar DS. Observera färgmatchningen.

4 kommentarer:

Unknown sa...

jag säger det igen: När det ligger ett stort lejon på vägen kan man inte bara köra på. Och när Lejopnet reser sig och ger dig 'onda ögat' så backar man. Elefanter kan man köra på, men dom blir nog inte glada.

Helen T sa...

Hej, jag bodde med familjen i Dar under tre fantastiska år i mitten på 90-talet. Nu planerar vi återresa till jul och i Googlandet inför resan hamnade jag här! Fantastiskt kul att läsa, ni gör precis samma saker som vi gjorde för 15 år sedan! Vi bodde inte i Valhalla, men jag jobbade där, på Nordic Clinic som inte finns längre. Första huset till höger innanför gaten. Vi har också provat på att resa med fel datum på biljetterna på Zanzibar-båten, tyvärr klarade bara halva familjen att komma med så vi fick köpa nya biljetter. Samma safari-resor, fast vi drog till Selous några gånger. Funderar på om det ska bli Selous eller Mikumi till jul. Emersons rooftop är verkligen en klassiker, dit ska vi igen. Skillnader finns också, våra barn gick på svenska skolan som fanns då. Ett år verkar kort, jag förstår att ni måste jobba hårt för att få in alla utflykter man vill göra! Ha det bra! Helen

Ulla Sätereie sa...

Jag vet precis vilket hus Nordic Clinic låg i - det är där vi bor!

Ja, ett år är ganska kort. Men för oss har det funkat bra. Vi fick ett erbjudande om ett år, jag tror inte att jag hade följt med om det hade varit längre - jag gillar mitt jobb hemma lite för mycket. Men för barnens skull hade det varit bättre med två år. För Håkans jobb hade det antagligen gått att åstadkomma mer om vi från början vetat att vi skulle stanna två år.
Ett år är ett äventyr - ett väldigt bra äventyr!
Jag skulle tro att jag kanske känner några som du känner från Dar! T ex familjen Korsgren?
Kul att du gillade min blogg!

Helen T sa...

Då hade jag alltså min arbetsplats i ert förrådshus under mer än två år! Där satt jag och Beno, min accountant, och skötte ekonomin och administrationen för kliniken.
Korsgren.....var det kanske den där unga familjen som fick sitt första barn under de där åren? Vi umgicks mest i gänget runt svenska skolan med svenska, norska och danska barnfamiljer. De yngre, där jag placerar Korsgrens, hade ett eget, mer internationellt gäng med de yngre som jobbade på olika UN-organ. Och de äldre, med barn som inte var med i Dar eller med stora barn på IST, hade ett gäng. Men jag är inte säker på Korsgren...
Det ska bli så kul att komma tillbaka till Dar och Zanzibar till jul! Jag har bokat Paje. 17-åriga dottern har fått sommarjobb, och säger att hon vill betala några nätter på Slipway. Vi hade hittat ett billigare ställe i stan, men det är ju ute på Msasani vi har våra Dar-minnen. Så det blir nog Slipway, nära till Bongoyobåten.
Jag fortsätter följa din blogg, blir bra som en mental uppladdning inför julen!
Helen