Visste du att...

...om man pusslar lite så kan man på kontinenten Afrikas yta få in hela Europa, Kina, Indien, Argentina, Nya Zeeland OCH kontinentala USA (utan Alaska och sånt alltså).
Det är STORT.

Ändå finns det färre afrikaner än det finns t ex indier.
Glesbygd alltså.

KÄLLA: Reader, John: Africa, A Biography of the Continent.

Dags att köpa paraplyer

Jag måste säga att det regnar mycket oftare än jag trodde här i Tanzania. I min föreställningsvärld så regnade det BARA under regnperioderna, den lilla på hösten och den stora på våren. Men det stämmer inte alls.

I dag, till exempel, är det mulet och kommer skurar lite nu och då. Det går nästan inte en vecka utan att det åtminstone skvätter lite eller att vi får ett eller annat störtregn.

Regnen varar inte så länge. Det är mest skönt. Lite uppfriskande.

Däremot har vi insett att det var ett misstag att glömma att ta med sig paraplyer i packningen. Så det får vi nog köpa.

Och vägsystemet är INTE anpassat till regnen. Så fort det regnar någon längre stund blir vägarna översvämmade och vi är glada över att monstertrucken är så hög som den är. I den bilen känner man sig snudd på osårbar.

Vådan av att komma igång och arbeta...

...i dag kom jag i gång riktigt bra - efter två lediga dagar - med att leka kontor här nere på den södra filialen. Jag läste in mig på några olika grejer, satt och formulerade tänkbara projekt och allt möjligt. Tyckte att det var underbart med lugn och arbetsro fram till kl 16 när barnen skulle hämtas. Kändes som att det mesta slutligen var på rulle.

Kl 15.02 ringde min mobil. Det var från rektorsexpeditionen på IST. De sa att Albin och TRE ANDRA BARN inte hade blivit hämtade. Först fattade jag ingenting. Sedan insåg jag plötsligt - och med FASA - att det var fredag, inte måndag, som jag hade fått för mig efter de två lovdagarna. Det var ju JAG som skulle ha hämtat alla barnen. Klockan 14.15...

Panik. Och bilen hade jag skickat iväg för att hämta Håkan. Ännu mer panik. Svettningar och högt blodtryck.

Fick tag på en snäll mamma till två av de andra övergivna barnen. Hon hade bil. Jag sprang ut till Chole Road för att hänga på och förklara för barnen att jag inte sket i dem, att jag bara var klantig, och ta på mig all skuld på rektorsexpeditionen.

- Vem var ansvarig för hämtningen?
- Jag...

I bilen på väg in till stan fick jag ringa runt till de andra barnens föräldrar, till fritids och lite överallt. Skämdes som en hund.

Ingen bra start på helgen.

Albino i plural...

...är uppenbarligen ingen lätt fråga. Jag tänkte att en studio/två studior alltid har låtit så himla FUUUULT, därför väljer jag väljer en albino/två albiner. Inte jättesmidigt, men i alla fall snyggare.

Så tänkte inte DN. (Klicka på länken så bör ni komma till en DN-artikel....) DN valde visserligen bort en albino/två albinor-möjligheten, i stället satsade tidningen på en albino/två personer med albinism.

Hmmm.
Är inte det lite fegt?

Varför finns det inga hästar i Afrika?

Överallt, längs alla gator, går män och drar enorma kärror efter sig. Ganska irriterande när de dyker upp på de mest trafikerade gatorna - jag är alltid rädd för att köra på någon av dem. Kärrorna är lastade med bräder, skräp, gräs eller annat - och är så tunga att dragarmännen måste använda all sin kraft och kroppstyngd för att få dem att röra sig framåt.

Så varför använder de inte hästar? Eller åsnor? Mulor?

Jag har hittills inte sett en enda häst eller åsna här. Jag vet att det finns ridhästar på enstaka turistställen längs kusten, men man ser dem aldrig som arbetsdjur. Däremot finns det ganska gott om getter och kor, även här på den lyxiga halvön. Det ser rätt kul ut när det plötsligt kommer en flock pigga getter springande över vägen, på de mest oväntade ställen.

Är det för varmt? Klarar inte hästarna av värmen? Eller är det för dyrt att fodra en arbetshäst? Jag vet inte. Tänker att det ju finns arabiska hästar, som klarar ökenklimat - då borde det väl finnas någon hästras, eller åsna, som klarade att dra kärror i makligt tempo även här.

Eller är det kulturellt? Har det aldrig funnits hästar/åsnor som arbetsdjur i Afrika?

Finns det någon hästkunnig person i läsekretsen som kan svara på detta?

Jag var för snål.

Köpte inget på partyt. Är lite besviken. (På mig själv.)

Det fanns en del fräcka skor, rätt häftiga väskor och fina smycken. Men, trots att jag hade den feta plånboken med mig, flera hundra tusen tanzania-shilling, så var det inget jag gick igång på tillräckligt mycket för att slå till. Inget som var så snyggt att jag tyckte att det var värt prislappen.

Däremot fick jag höra att det finns en andra chans. I november är det en stor konst- och konsthantverksmässa här i Dar. Tror att den heter Makutano. Den zanzibariska designern, Doreen, ska ställa ut där.

Men snittarna var fantastiskt goda! Och det var roligt att mingla.

Jag liftade med Sofia Frankenberg till residenset. Håkan och killarna behövde vår bil för att åka ut och äta med resten av familjen Frankenberg. Dessutom var jag lite nervös för att köra i mörkret. Dels för att jag inte var hundra på att hitta rätt, dels för att det blir så himla MÖRKT! Gatubelysningen är inte ett prioriterat område i det här landet. Därför är det lite läskigt att vara ute och köra på kvällarna, jag är livrädd för att råka köra på någon.

Vi kom en dryg halvtimme för sent till tillställningen - ingen av oss hade räknat med folklivet och trafikkaoset till följd av att alla (muslimska) tanzanier var ute och firade Eid al Fitr. Längs stranden, Coco Beach och Oyster Bay, var det rena marknadsstämningen. Tusentals människor till fots, i bilar, dalla dalla-bussar, på rullskridskor och skate boards. Över allt lyste eldar där folk lagade mat. Det var som att köra bil längs marknadsgatan på Torsby Mart'n.

Hade varit spännande att bara promenera runt där och ta del av folkvimlet. Men det var rätt kul bara att köra igenom också!

Fiffad och fin

Nu ska jag gå på tjejkväll på residenset. Med inbjuden smyckesdesigner från Zanzibar. Lite som ett tupperware-party. Fast roligare än plastbyttor!